| Bergsfogde, häradsdomare. Född 1555 i Saxån, Färnebo (S). Död 1630 i Yngshyttan, Färnebo (S). Flyttade till Yngshyttan o. 1567-70. Bergsfogde i Yngshyttan 1582-86. Trol. stamfar för släkten Fernell. Häradsdomare 1609. Födelse- och dödsår uppskattade. Finns med i mtl från 1570. Fick böta 9 fat osmundjärn tillsammans med två andra män 1588 därför att de "vill settie Engilbertt Schriffuer i Kistann på Herrenns gårdh i fougtens frånuare". Engelbrekt var skrivare på hertig Karls Asphyttan. Enl. saköreslängderna 1584 och 1591 får Per böta för slagsmål. Uppgifter från Sven Hesslow, Stockholm, 1998. Fernow skriver (1773): "Peder Jonsson, Fernellernas stamfader, var en beskedlig bergsman och häradsdomare vid Yngshyttan, som ock stod i stor nåd hos hertig Carl. Han rastade ofta hos honom, men i synnerhet berättas, att han en gång vid sin ditkomst skall hafva varit mycket törstig. Då träffade han en piga, som kom ur källaren med dricka i en masurholk. Denna skall han hafva tagit af henne och druckit. Den har sedan varit bibehållen man efter man slägten emellan till en åminnelse och har blifvit vida namnkunnig under namn af stora Guttår. Den är besmidd med många guld- och silfvervapen och inuti fodrad med förgyldt silver. När durchmarscher (genomtåg) skedde genom Filipstad i k. Carl XII:s tid, skulle denna alltid vara välkomma och välfärdsskål för officerare och andra herrar. Den sista men största nåd har store Guttår haft av vår allernådigste konung, då han 1768 i September var i Filipstad ." -- Stora Guttår är sedan länge försvunnen. -- Tackjärnshyttan Yngshyttan öde lades 1689, då dess skog anslogs t Persbergs gruvor (Björkman). (P. Björkman, Beskrifning öfver Värmland, II, s 139; E. Fernow, Beskrifning öfver Värmland, s 284). Uppgifter från Olle Sahlin, Lidingö, 1998. |