medicine doktor Erik Magnus Waldenström, den i inledningen här ovan nämnde provinsialläkaren, var framstående och uppskattad inom sitt yrke men också ett stycke original. Sonen Paul Petter vittnar att han var flitig snusare, men han köpte aldrig något snus. Han gick bara in i en affär, vilken som helst, fyllde sin dosa och avlägsnade sig igen.
Icke så litet av faderns våldsamma temperament hade han fått i arv. I sträng tuktan fostrades de femton barnen upp. Det pedagogiska universalmedlet var smörj.
Hans distrikt var det största i landet, och det sägs att när han kallades till sjukbesök kunde han vara borta en hel månad eller mer.45 |